Om

Kul att du tittade in här hos oss. Vi är ett par som tycker att vi befinner oss i den perfekta åldern och tiden i våra liv med två vuxna söner och en ständig längtan att resa. Här kommer vi dela med oss av våra 3 månader från vårt andra hem i Plong Sawai, Thailand. För att inte fastna i solstolen har vi planerat in både kortare och längre utflykter till bland annat Koh Chang, Hongkong, Kina, Vietnam och Filippinerna. //Eva-Linda & Pär

Sidor

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Visar inlägg från januari 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Fängslande (Hanoi 2/2)

Efter all shopping och förlustelser var vi ju tvungna att vara lite kulturella också. Vi började med de ökända Hoa Lo-fängelset, även känt som "Hanoi Hilton". Stora delar av fängelset är rivet men huvudingången och en del celler finns kvar.


Fängelset har både varit fängelse för revolutionärer på 1800-talet men även för krigsfångar under Vietnam-kriget på 70-talet. Den kanske mest kände fången som suttit där under grymma förhållanden var förre senatorn John McCain, vars plan blev nedskjutet i kriget. Han satt där under 5 1/2 år och släpptes fri 1973.


Men långt innan det satt andra fångar där och deras öden var fruktansvärt skrämmande att skåda. Både män, kvinnor och deras barn satt fängslade där på olika avdelningar. Fastkedjade i stora salar med endast gammal möglig mat att äta. Det fanns även dödsceller där fångarna satt fastkedjade i sin "säng" 24 timmar/dygn.  


Kläder, matskålar och andra attiraljer finns bevarat men det mest skrämmande var nog giljotinen och bilderna på de avhuggna huvudena från de avrättade kvinnorna som var dödsdömda för mord.


Några fångar hade lyckats fly ner i brunnarna och de ingångarna fanns bevarade, inte speciellt mycket plats men fångarna vägde ju inte många kilo heller.


Om fängelset var en otäck upplevelse var Thang long water puppet show raka motsatsen. Under 50 minuter satt vi på första raden och såg när de olika dockorna dansade fram till livemusiken från bandet.


Allt utspelade sig på vietnamesiska såklart men tror inte någon i publiken förstod vad som sades, som tur var så var dockorna ganska roliga att se på och hela showen var välgjord.


Bland annat fick vi se en parningsdans mellan 2 fenixfåglar, en annan handlade om kampen mellan en fiskare och fiskarna och så en scen om drakar förstås. 17 olika akter fick vi till priset motsvarande cirka 160 sek.


50 minuter var i längsta laget men det var ändå en rolig upplevelse och showen var som sagt välgjord med fina dockor. Här är "dockskötarna".


På en av våra långa promenader mellan sevärdheterna stötte vi på de här elskåpet, tjusigt!


St. Joseph's katedral är en symbol för de cirka 4 miljoner katoliker i Vietnam, just idag var det typ 30 stycken som spelade badminton precis utanför katedralen, lite oväntat. Vi gick aldrig in men utsidan var väldigt fin att titta på också.


Och så en fikapaus förstås, finns alltid tid för en fikapaus. Att det goda knappt kostar något gör ju inte saken sämre :)


Jag sökte på Instagram #hanoi och fick upp ett ställe som heter Railway street Hanoi. Där går järnvägen rakt igenom ett bostadsområde och folket bor där helt som vanligt förutom att det 4-6 gånger per dag kommer ett tåg farandes förbi.

Vi väntade inte på tåget utan nöjda oss med att ta lite kort för att sedan knalla vidare i vår jakt på kultur. Just då fick Eva-Linda ett meddelande på Instagram från någon som kallade sig för William. Han hade en historia om hans liv att berätta för oss, han hade även en restaurang som vi var välkomna till.


Varför inte tänkte vi och gick till hans restaurang för att höra hans historia. Han hade tidigare varit ett gatubarn och putsat skor för att tjäna pengar åt sin mamma. Han fick chansen att gå på en servitörskola genom hjälp från en ambassadör. Vid ett tillfälle har han faktiskt serverat självaste Bill Clinton, självklart hade han en bild på det. Men nu hade han alltså startat en restaurang för att tjäna pengar och hjälpa de gatubarn som lever i Hanoi.


Maten var helt ok men upplevelsen var ändå William som med stor inlevelse hjälpte till hur vi skulle äta på traditionellt vietnamesiskt sätt. Till saken hör ju att han efter ett tag ursäktade sig och förklarade att han måste tillbaka till jobbet, han hade egentligen inte öppet utan hans syster ringde till honom när vi kom. En rolig och annorlunda upplevelse och vi är glada att vi vågade tacka ja till hans inbjudan.

Vi har ju tidigare konstaterat att trafiken i Hanoi är kaosartad och att det där med trafikregler knappt finns. Trotts att vi tog hotellets transfer till flygplatsen var den sen med ca 25 minuter på grund av trafiken, och vi som tänkte att de som jobbar dagligen med den servicen har tagit med den ganska viktiga aspekten i beräknandet. Som tur hade vi en smart chaufför som tog rygg på en ambulans när den körde om oss. Full fart genom rödljus och sick-sack över alla filer så vi kom i tid för in-checkning.


När vi nu summerar vår resa som innefattar Hongkong, Shenzhen och Hanoi är vi väldigt nöjda med upplägget och smått euforiska över alla intryck och upplevelser vi hunnit med på en dryg vecka. Efter en lugn taxiresa i Thailand väntar en avslappnande tid i solen (som vi har saknat lite) med mer mat och lite kortare utflykter (tror vi).

// Pär & Eva-Linda

 

Hanoi del 1/2

Första gången med Vietnam Airlines och det var med en positiv känsla vi klev av planet på Noi Bai Internationell airport. Bra med plats och trevlig personal, dessutom smidigt med incheckningen.

Flyget från Hongkong tog bara 2 timmar och 15 minuter så man var varken trött eller stel när vi landade.


Vi bokade taxi på nätet och allt flöt på väldigt smidigt med Hanoi Transfer Service från flygplatsen till hotellet. Från taxi lyckades vi få en glimt av solen också, enda gången på hela resan faktiskt.

Det tog inte lång tid innan vi fick se vår första rishatt irl, en väldigt praktisk huvudbonad.

Vi landade på en lördag och det är vi väldigt glada över då en del gator spärras av och det förvandlas till ett festivalliknande område runt Hoan Kiem Lake. Det slås även upp en låååång marknadsgata som bara är fredag, lördag och söndag. Det hade vi verkligen inte velat missa.

Allt man kan göra inne kan man göra ute, och mitt på gatan byggs det med Kaplastavar.


Dans var ett stort inslag under helgen och längs gatorna spelades det in musikvideos av olika dess slag.

Senare på kvällen var det dans för allmänheten också och alla som var sugna kunde vara med och dansa till bland annat Macarena, det dansades så svetten lackade.

Förberedelserna för nyår syntes på flera håll och affärerna rustade för firande.


Trafiken, herregud trafiken! Alltså ett mer kaotiskt ställe har vi aldrig varit på, och det tutades konstant från både bussar, motorcyklar och bilar.


Det vietnamesiska köket såg vi verkligen fram emot att testa och vi blev inte besvikna. Här äter vi en hotpot med kyckling och biff, det smakade väldigt bra och inhemska Hanoi beer slank ner väldigt enkelt. Man tillagade maten själv vid sitt bord på något som liknade ett stormkök.

Dag 2 blev det bbq middag som smakade riktigt fint, dom tyckte vi behövde hjälp med matlagningen så vi kunde njuta av ölen istället. Förutom när det blev ett farligt läge i åttondelsfinalen mellan Vietnam och Jordanien i Asiatiska mästerskapen. Då fick vi sköta oss själva.


Här bjöds vi på någon slags uppvisning där det kastades ut godis till barnen i publiken.

Och så var det det här med marknaden, vilken marknad som sattes upp på de avstängda gatorna. Återigen trodde vi att inget slår Shenzhen i prisväg. Men vi fick fel igen, priserna var makalösa från börja och började man pruta så skämdes man nästan när man räknade ut vad man faktiskt hade betalt för jackor och skor här.

Det var mycket folk och väldigt trångt, så det var skönt att slippa den gassande solen som vi annars är vana vid när vi går på marknad i Thailand. Temperaturen låg runt 20 grader hela tiden vilket gjorde det behagligt att gå runt.

Här hade en orkester satt sig till rätta och levererade klassisk musik till förbipasserande.


Hoan Kiem Lake var otroligt vacker på kvällen och det var omöjligt att inte stanna upp och beundra vyerna över sjön. Sen fick Eva-Linda med en röd fyrverkeriraket som smällde av precis bakom ön som gjorde en häftig effekt till bilden.


Flinka handleder lagar till några rullar glass medan vi väntar, smakade inte jättemycket men kul att se på tillverkningen.


Att gå på trottoaren var i princip omöjligt i Hanoi då det antingen stod bilar parkerade eller så satt någon och lagade mat eller också kom det en motorcykel körandes.

Som sagt det var trångt på trottoarerna med alla fordon som stod där.


Vi tog en tur med en cykeltaxi när vi tröttnade på att gå, det gick förvånansvärt snabbt och smidigt. Glad prick som körde oss också.


I början kändes det verkligen som det var med livet som insats när man skulle gå över gatan. Men som alltid vänjer man sig och tillslut vågade man kliva ut.

Snart dags att ta steget ut i museets och teaterns värld.

//Eva-Linda och Pär

 

Dagsutflykt till Shenzhen

Vi hade planen klar för oss och såg verkligen fram emot att åka höghastighetståget till Shenzhen, det var bara visat som skulle fixas och sen var vi 14 minuter från Kina. I kön till biljetterna kom en trevlig tant och frågade om vi hade visa, nej, vi ska fixa det nu svarade vi. Tyvärr, här kan ni inte göra det, ni får åka tunnelbanan upp till gränsen och fixa det där. 14 minuter blev till 60 och dyrbar tid försvann på vår dagsutflykt.

En positiv sak med den längre resan var att man fick se Hongkong på nära håll, det är minst sagt väldigt tätbebyggt.

Väl framme var det dags för den avgörande delen, i och med att vi var inte säkra på ifall Eva-Linda skulle komma in i Shenzhen på grund av hennes nya pass. Det fanns i alla fall tydliga och bra instruktioner hur det skulle gå till och vi hade maxflyt då det bara var 3 personer i vänthallen när vi kom. Efter att vi tagit foto ramlade det in lite över 40 personer, ibland har man tur.

Det var inte speciellt avancerade grejer att fylla i men man blir lika nojjig varje gång man ska fylla i officiella dokument i ett annat land. Allt klart, inlämnat och betalt (339 CNY för 2). Och efter 40 minuter var allt klart och båda fick komma in i Shenzhen :)


Det tog längre tid än vi hade räknat med men vi kom in till slut, nu var det bara att hitta närmaste shoppingcenter för att shoppa loss. Vi var alltså inte här för att gå på sightseeing direkt.

Våra första minuter i Shenzhen blev lite läskiga då vi blev förföljda av en kille som redan inne på stationen ville hjälpa oss att hitta till shoppingcentret som låg precis utanför. Vi försökte skaka av oss honom men han smög på behörigt avstånd hela tiden. Till slut frågade vi vad han ville och då förklarade han att han ville ge oss ett visitkort till hans affär inne i shoppincentrat. Sen var han nöjd och gick sin väg, han var inte den sista som försökte ge oss sina kort då i princip varenda butik hade "scouter" ute på gatan och i korridorerna.

Efter en kvart kände vi oss trygga igen och vi kunde koncentrera oss på vårt huvudmål, SHOPPING!

Till vår stora förvåning upptäckte vi att det var ännu bättre priser i Shenzhen än vi är vana vid. Vi har gått och trott att Bangkok är det bästa stället att fynda på men Kina slår Chattuchak och MBK med hästlängder.


Det gäller att man inte glömmer att äta när man går in i "Shoppingmode", därför stannade vi till på en fin restaurang i huset. Vi börjar få koll på att äta med pinnar men det har krävts en hel del smygtittande på våra grannar vid borden bredvid :)

"Do you have bigger?" är den vanligaste frågan man ställer här. Och i Shenzhen försvann dom upp i ett hål i taket för att kolla.

I det här shoppingcentret hade dom väldigt stort och varierat utbud. Bland annat skor, fotbollskläder, väskor, silke, smycken, souvenirer, elektronik och jackor m.m. Det påminde en hel del om MBK i Bangkok.


Det var klara och tydliga instruktioner vilken slags toalett som fanns bakom dörren också.

En stor kulturkrock och förvåning var att var och varannan människa rökte överallt, även inne i varuhuset. Det ledde till en unken stank som drog ner betyget lite och lukten på våra kläder och hår påminde om efter en krogrunda på 90-talet.

Nöjda med dagens shopping var det dags att äntligen åka höghastighetståg hem tillbaka till Hongkong. Det var bara en kort resa med tunnelbanan bort och vi kunde checka av ytterligare ett lands tunnelbanesystem på listan. Tyvärr litade jag inte riktigt på min egen instinkt utan frågade en personal på informationen vart man kunde köpa biljetter och fick till svar "där borta". Oftast viftade personalen bara med handen åt vilket håll man skulle så det här kändes ju bra i alla fall. Vi gick igenom tullen och passkontrollen till Hongkong för att köpa biljett. Väl inne på stationen fick vi till svar att vi måste köpa biljett på den andra stationen i Shenzhen för att åka det tåget. Vilket betydde nytt visa och allt vad det innebär. Så till stor besvikelse fick vi åka tunnelbana tillbaka trots att vi från början var på rätt ställe. Väldigt surt då vi hade sett fram emot höghastighetståget.

Hemma i Hongkong igen och det firade vi med en stor glass på ett mysigt ställe i Kowloon.

Kowloon är verkligen ett område vi kan rekommendera att bo i, vi valde Sheung Wan för att det var nära till färjeterminalen till Macao och Victoria Peak. Men Kowloon kändes mer som ett område med mer aktivitet och liv på kvällarna. Ett stort plus var att den bästa marknaden (enligt oss) Ladies market låg där. Efter några intensiva och härliga dagar i Hongkong och Shenzhen drar vi nu vidare till Vietnam och Hanoi.

// Pär & Eva-Linda

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Hongkong levererar

Då har vi landat i Hongkong och kommit en bra bit på vägen här. Vi var båda riktigt slitna efter resan så vi bestämde oss för att köra på i lagom tempo här och med tanke på Eva-Lindas senast tid så var det ett klokt val.

Härliga vyer mötte oss på väg in för landning. Air Asia var som vanligt ett stabilt sätt att ta sig vidare på, det fanns platser över på planet så vi kunde ta en egen rad med extra utrymme.

Utsikten från hotellfönstret var inte sämre och man kunde ha spenderat en dag för att titta på allt som hände i parkerna nedanför.

I Bangkok hittade vi inte kuddmenyn förrän vi skulle åka hem, här var det ingen tvekan om vad som var vad.


Ett väldigt smidigt sätt att ta sig runt är MTR och det gick fort att lära sig tunnelbanelinjerna.

Första utflykten gick till Viktoria peaks utsiktsplats högt upp på berget. Spårvagnsturen upp var brant, minst sagt. Förutom utsikten fanns även ett Madame Tussauds, affärer och en 3D-bilds utställning.

Det var ganska disigt så man såg inte lika långt som på en solig och klar dag, men utsikten var riktigt häftig ändå.


En snabb visit på den lilla 3D-utställningen som bestod av cirka 10 olika målningar på väggar och golv. Tydliga instruktioner om hur man skulle stå och vilken position man skulle fota ifrån fanns såklart.

Vagnen som tog oss ner igen gick såklart baklänges ner och var det brant uppför kändes det dubbelt så brant nerför. Väl nere ringlade kön till ingången långt runt kvarteret och vi kände oss väldigt nöjda med att inte ha vänta till eftermiddagen med att åka dit.

Nästa stopp blev Mid-levels escalators som är ett rulltrappssystem som är över 800 meter långt och har en stigning på 135 meter. Rulltrappan går bara åt ett håll men byter håll klockan 10:30 när dom flesta boende i området har åkt ner till jobbet. Så när vi väl var uppe efter cirka 25 minuter så var det dags att gå trapporna ner. Eva-Linda tappade räkningen efter 850 trappsteg.

Det fanns många fina byggnader längs med rulltrapporna och man hade tid att titta runt till skillnad från när man trängs i en trappa.

Drakarna dyker upp i stort sätt varje kvarter. Här har dom fått lite blomster att njuta av.

Det är otroligt mycket bilar i Hongkong, här med en av alla långa backar i området skymtandes i bakgrunden.

Det blev mycket tittande på kartor av olika slag, både i mobilen och på papperskartor. En del av tjusningen att upptäcka nya platser.

Ett litet snackstopp på vägen till Ladies market, det fanns väldigt många olika "hål i väggen" ställen att välja på.


Väl framme på Ladies market blev vi väldigt positivt överraskade av både utbud och priser, försäljarna började med hutlösa priser men började man pruta var man snabbt ner på under halva priset.


Bland annat fanns det väskor, tröjor, klockor, kläder och souvenirer till priser som slår Chatuchak market i Bangkok. Det hade vi inte riktigt räknat med.

Är man i Hongkong är Dim Sum ett måste, så vi tog en paus och testade. Det var inte så otäckt som vi trott även om det inte blev någon favorit.

En av sakerna vi såg fram emot mest var Symphony of light, vi var inte ensamma att vara förväntansfulla på ljusspelet som varar cirka 10 minuter i Hongkongs skyline nere vid hamnen.


Ett häftigt ljusspel som studsade mellan skyskraporna, tyvärr var det många som bara såg sin egen bild som viktigast och ställde sig upp längst fram. Men efter arga tillrop från mig (Pär) så satte sig dom ner till alla andras förtjusning, pluspoäng till mig :)


Vi flyttade upp oss för avslutningen och insåg att man nog skulle stått längst bak hela tiden. Vilken show!


Efter showen hade vi lite energi kvar så vi tog tunnelbanan till marknaden på Tempelstreet för att försöka göra av med lite mer pengar. Vi lyckades och fick med oss en resväska och en plånbok som vi fick specialpris på :)

Nöjda och glada med dagen tog vi tunnelbanan hem för lite välbehövlig sömn inför morgondagens äventyr. Tanken är att vi ska åka till Shenzhen, men är osäkra på om Eva-Linda kommer in där då det behövs ett annat visa plus att passet inte får vara för nytt. Hon har precis skaffat nytt pass... Hoppas det löser sig!

// Pär & Eva-Linda

Packat och klart

Då slog den till igen, den där j...a bacillen! Den här gången var det Eva-Lindas (o)tur att råka illa ut. Hög feber, så pass hög att hon yrade och såg saker, kräkningar och fruktansvärd smärta i magen. Så jag fick ta motorcykeln till apoteket och inhandla diverse piller, efter lite gestikulerande och thaiengelska så fick jag med mig rätt piller. Även om personalen ett tag trodde Eva-Linda var gravid... 75 baht för 2 olika mediciner är helt ok pris.

Medan Eva-Linda har legat i sängen har jag bland annat roat mig med att kolla in hur det går för grannarna att bygga på sitt projekt, här har dom möte om hur man ska cementera infarten.

Det går ganska fort i början för dom att bygga, på bara 2 dagar har 2 nya grunder ploppat upp och ett hus har fått stommar. Som vi har förstått det så ska det bli ett mini-resort med uthyrning av bland annat vattenscooters och speedboats som kan ta oss till närliggande öar, personalen i huset här har lovat att försöka fixa bra priser åt oss :)


Hursomhelst 3 lååånga dagar över och nu ser vi fram mot en spännande semester på semestern. Eva-Linda är långt ifrån i toppform men förhoppningsvis släpper det tills vi landar i Hongkong imorgon. Vår chaufför Yo-Yo hämtar oss klockan 00:00 och kör oss till Don Mueang, vilket är den gamla flygplatsen i Bangkok. 3 nätter i Kina ska bli riktigt spännande och vi är supertaggade. Vi har planen hyffsat klar för vad vi vill göra så hoppas allt klaffar som tänkt. Efter Hongkong lyfter planet till Vietnam, ännu ett ställe vi pratat om att besöka. Vi kommer hålla till i Hanoi och förhoppningsvis hinna med så mycket som det bara går av shopping, historia och mat! Men först är det Hongkong som gäller och nästa inlägg kommer vara från vårt hotell där!

Hoppas ni vill följa med dit :)

// Pär & Eva-Linda

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg